1 Maj

Posted on May 5, 2014 in Inlägg av Stefan Jarl

Ekkorre-blog

Hagabion i Göteborg visade Godheten 1 maj och jag var där och träffade publiken i en fullsatt salong. 1 maj erbjöd Aftonbladet också filmen för nedladdning samtidigt som jag skrev en artikel för kultursidan. Detta arrangemang retade upp Svenska Dagbladet som ett löjligt arrangemang av en “skitfilm”…Ledaren tre dar senare i samma tidning försvarade girigheten under rubriken “Miljardärer är inte problemet”. Miljardärer behövs enligt ledaren av 3 skäl:

1. “filantropiska pengar behövs”, dvs. det är bättre att miljardärerna får skänka pengar än att samhället dirigerar pengarna dit de behövs

2. “Många museer hade inte existerat om inte förmögna konstsamlarer ställt sina konstskatter till förfogande”, ja, vid Gud, visst var det bättre under Renässansen när furstehuset Medici, ägare av Europas största bank, sponsrade Michelangelo och da Vinci…

3. miljardärerna kan slutligen genom “konkreta åtgärder vända den negativa utvecklingen i Östersjön”. Man tar sig för pannan. Vem är det som snackar “skit”? Jag har svaret…

Såhär skrev jag i Aftonbladet:

SVT urholkar yttrandefriheten

SVT har köpt visningsrätten till min film Godheten – om förlusten av det gemensamma. Men SVT vill inte visa den före valet då den är ”systemkritisk”. Som upphovsman har jag inte fått ta del av detta beslut, trots upprepade mail, utan bara fått information genom SVT:s pressmeddelanden. I ett av dessa pressmeddelanden säjer man att SVT:s ”Pressetiska Råd” fattat beslutet. När jag bett om uppgifter vilka som sitter i detta ”råd” så har jag heller inte fått något svar. Absurt nog ringer Samhällsredaktionen i Göteborg på SVT till mig och frågar om jag vet vilka som utgör detta ”råd”.

Via omvägar har jag fått veta att filmen inte heller efter valet kommer att visas i någon av SVT:s ordinarie kanaler, utan i Kunskapskanalen, gissningsvis för att den då bedöms ha förlorat sin aktualitet. Inte visste jag att jag gjort en film som tydligen anses vara den farligaste film som någonsin gjorts i Sverige – och som publiken därför måste skyddas ifrån.

Kampen om yttrandefrihet har utkämpats i det ena århundradet efter det andra och måste alltfort försvaras. När vi för 40 år sedan startade Folkets Bio var den grundläggande plattformen Yttrandefrihet som inom filmens område var starkt hotad – och är så än mer idag

”En förutsättning för utveckling är att åsikter och värderingar kan brytas mot varandra”, skriver Nils Funcke, ledamot av Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp i Dagens Nyheter (25 mars). Han fortsätter: ”Invanda kunskaper och etablerade sanningar måste utmanas av nya rön. När ”sanningar” övergår till att bli trossatser och skyddas från att bli ifrågasatta berövas mänskligheten ny kunskap.” När yttrandefriheten ockuperas av olika intressen och viktiga fakta undanhålls medborgarna så hotas hela samhällsbygget. ”Nya rön och upptäckter om samband och orsaker ger nya möjligheter att bota och lindra, fördela och omfördela, förstå och dra slutsatser”, menar Funcke. Det går inte att bara rycka på axlarna och tänka att, ja, det där ingreppet var väl ändå inte så farligt…

Programdirektören på SVT, Robert Olsson, skriver i Dagens Nyheter (24mars) att journalistiken i vår tid befinner sig ”i en ny fas, den femte” i historien. Därför har ”SVT i kretsen av de ansvariga utgivarna som ansvarar för nyhets- och samhällsprogrammen intensifierat diskussionerna kring begreppen relevans och opartiskhet”. Ordet relevans gör mig förskräckt. Relevans för vem? För vilka ska programmen i SVT vara relevanta ”i denna nya femte fas”?

Jag har rest runt riket med Godheten och mött utsålda hus och en entusiastisk och engagerad publik. Filmen har fått en egen sida på Facebok där nära 7000 besökare kräver att filmen visas. En rad debatter och kampanjer har arrangerats med filmen som hjälp. Med detta vill jag bara ha sagt att filmen i allra högsta grad är relevant för ett stort antal människor. Den fyller uppenbarligen ett behov. Den snabba förvandling vårt land genomgått de sista åren engagerar gemene man. Denna vitala debatt är nödvändig för vår demokrati och jag blir rädd när kommunikationsexperten Olsson talar om ”relevans”. Filmen har relevans för de människor jag mött men kanske inte för dem filmen riktar kritik mot: girigbukarna, bonusfrossarna, finansstollarna, riskkapitalistspekulanterna, bankdirektörerna…Betyder relevans helt enkelt att maktelitens strukturer går fria när SVT får bestämma hur gränserna för yttrandefriheten ska dras? Vems ärenden går isåfall SVT?

1748 arresterades filosofen Diderot för sin skrift ”Brev om de blinda till nytta för de seende”. Det kunde varit titeln på min film: ”Film om de blinda till nytta för de seende”. Diderot kastades i Vincennesfängelset och fick sitta i ensamcell. Nuförtiden, ”i den femte fasen”, sköter SVT yttrandefriheten med andra medel.

Från Bernt Lindberg i Falun fick jag ett mail efter att han sett filmen med intressanta synpunkter.

“Idag har jag varit på BioSmultronstället i Falun och sett Stefan Jarls film Godheten. Den innehåller mycket som är bekant för oss som sysslar med omställningsfrågor. Här finns bl a utförliga intervjuer med författarna till boken “Jämlikhetsanden”, med svenska ekonomer som kan förklara det som ligger bakom den accelererande ojämlikheten och med en läkare som förklarar hur gatuvåldet ökat kraftigt bland dem som känner att de inte betyder något. Även om vi i Falun haft en rad diskussioner om en del av här frågorna tillför Jarl nya pusselbitar på ett konkret och levande sätt. Den sociala hållbarheten är på god väg att urholkas och bäddar för en explosiv situation. En intressant fråga runt Godheten är varför SvT, som varit med och bekostat filmen, inte vill visa den före valet. Och efter valet sägs att de ska visa den i Kunskapskanalen (med få tittare). Vi är ju vana vid att medierna behandlar de stora överlevnadsfrågorna kallsinnigt. I Godheten finns mängder av sprängstoff som skulle kunna ge substans åt valdebatterna. Mycket är kontroversiellt för många makthavare och de skulle naturligtvis reagera kraftigt om filmen visades.

Det här är typiskt för SvT och Public Service. Programdirektören på SvT, Robert Olsson, skriver i Dagens Nyheter att journalistiken i vår tid befinner sig “i en ny fas, den femte” i historien. För mig framstår det som den gamla vanliga fasen. SvT har alltid haft svårt med opartiskheten. Den har för det mesta gått ut på att man ska sitta still mitt i båten. Och mitten definieras av övriga stora nyhetsmedier. Avviker man från den mittströmmen blir det partiskt. Om man som nu börjar närma sig vattenfallet – so what? Verkligheten finns inte med i bedömningen av vad som är opartiskt.

Situationen är riktigt otäck. Med de eskalerande kriserna vi i omställningsrörelsen tydligt ser ökar motsättningarna i samhället. När vi då har medier som ska arbeta i allmänhetens tjänst, Public Service, när de sviker grovt, då blir möjligheterna att få en lösning på kriserna minimal. Ska all debatt om hur verkligheten är beskaffad klassas som propaganda från vänsterhåll? Hur långt är vi från trettiotalets fascism?”